dikter och poesi på nätet - www.diktkonst.se - Här kan du själv publicera en dikt.
dikter direkt till din mobiltelefon - mobil.diktkonst.se

kvinna som lser poesi

Sk bland dikterna
  Skruta
Diktsamlingar
folder bild Senast inkomna dikter
Skruta Sorgliga dikter
Skruta Dikter om kärlek
Skruta Olycklig kärlek
Skruta Brott och Straff
Skruta Dikter om glädje
Skruta Övriga dikter
Skruta Fler kärleksdikter
Skruta Dikter om liv och död
Skruta Dikter om vänskap
Skruta Roliga dikter
Skruta Bröllopsdikter
Skruta Dikter som rimmar
Skruta Dikter om längtan
Skruta Dikter om ångest
Skruta Äldre dikter
Skruta Fler övriga dikter
Skruta Fräcka dikter
Skruta Korta dikter
Skruta Krlekspoesi
Skruta Krleksdikter
Skruta klassiska dikter
  Skruta Allmnna dikter
  Skruta Krlek
  Skruta Sorg
  Skruta Edith Sdergran
  Skruta Gustaf Frding
  Skruta Dan Andersson













Diktens namn: Juvelen
Frfattare: Gustaf Forsell

Han böjde sig fram mot henne, sakta. Försiktigt. Han viskade några sista ord i hennes öra, de tre vackraste han visste. De gav varandra en sista ömsesidig blick innan deras munnar trycktes mot varandra. De utförde kärlek på ett återhållsamt, men lika underbart vis. Han smekte sin hand genom hennes mörka hår och hon tryckte sig närmare. Trodde han i alla fall.


Hon gick istället förbi några meter bort. Lika avlägset, lika oklart som förut. Alla dessa år av ovisshet, av vilseledande beslut. Skulle han någonsin få vara med henne som i sina drömmar? Varför är alltid världen vackrare när man stänger ögonen? Hon såg på honom, om det nu var honom hon såg på. Som om hon såg rakt igenom.


Som alla andra år. Alla andra dagar.


Hur värderar man solen när den stiger på morgonen? Hur ser man på den när den går ned? Med positiv känsla, ja visst. Imorgon kan det komma att hända. Imorgon kan steget tas. Eller är det en falsk positivitet? Det kommer inte gå ändå. Hon kommer fortfarande gå förbi, mot sina kompisar, mot sitt eget liv. Hon kommer fortfarande se genom honom, som om han inte finns. Vem han nu är.


Som alla andra år.


Jag stänger mina ögon. Jag ser din hand i min. De passar ihop, som om de alltid suttit där. Om det är det här jag ser när jag blundar, blundar jag för alltid.


Är det verkligen så här livet ser ut? Evigt vandrande i mörker. Letande efter en utväg. Utan lösning, utan slut. Att kunna se sin älskade gå mot sitt, medan man ensam sitter kvar? Hon går mot sitt eget med glädje. Med lycka. Det ger en outhärdlig smärta i hjärtat. Att inte se dina tankar, inte veta vad du vill. Det gör ont, det värsta en ensam kan gå igenom. Kan min tid tänkas komma? Kommer min tid komma? Vilken befängd fråga! Det är klart den kommer. Den kommer tänkas dyka upp. Det handlar om att invänta rätt tid, och att ta vara på den när den kommer. För den kommer komma. En tid kommer alltid.


Framtiden är en färskvara. Den finns hos dig en kort sekund, innan den är borta och en ny sekund träder i kraft. En ny framtid har fångat dig. Därför gäller det att ta vara på varje sekund livet väljer att ge dig, för nästa sekund kan allt du har vara borta. Ett fel svar, ett misstag. Ett vilseledande beslut.


Detta var tankar som trädde genom mitt huvud ständigt. Det är nu några år senare och solen skiner. Du springer förbi mig genom parken, som alla andra år. Alla andra dagar. Du tappar nu ett viktigt ting som tillhör dig. Jag ser inte vad det är. Bryr mig inte om vad det är. Möjligtvis tappar du ditt gamla jag. Jag ställer mig upp och börjar gå.


Kan det vara ett nytt år?









Kommentarer p dikten

 



dikter och poesi - diktkonst.se